nicolehaag

Precis när jag hade lärt mig att vara spontan. När jag kunde hoppa på en spårvagn i Göteborg för att se vart jag hamnade och sedan kunna njuta av resultatet. Precis just som jag lärt mig njuta av min spontanitet. Precis NU ska tvingas till att planera resten av våren.

Ni vet när man ger sig in i ett projekt utan att riktigt veta spelreglerna? Just det har jag gjort. Aldrig trodde jag att skolans teaterprojekt , "En svensk historia", skulle innebära så många förbindelser och plikter. Och är det inte ganska typiskt så säg. Man tror sig vara spontan och käck men det slutar med att man är kontrollfreak och allt annat än käck.

Jag får det att låta väldigt deprimerande, men vad jag vill säga allt annat än deppigt. Jag ska delge er den slutsattsen jag kom fram till när jag kom till insikt med att hela min vår kommer vara fullspeckad nämligen- jag ska skita i det! Inte skita i själva projektet, inte i skolan men i självaste planerandet. Någonstans måste det ju ändå vara bättre att göra det som gynnar en för stunden? För om jag inte mår bra bra nu, hur ska jag då kunna må bra den dagen jag ska göra det där roliga jag planerat in?

Man kan inte göra scheman för sitt känsloliv. Så försök er inte ens på att testa. Är man ledsen så ska man får vara det. Och om man är glad (alla vet ju hur svårt det kan vara), ja då har man all anledning att göra något roligt- det är då man förtjänar det !